Sommar?
I måndags tog vi en promenad på eftermiddagen upp till Berggårdens vattenverk. Bästa stället att gå på när man ska släppa lös henne. Några enstaka bilar bara. Hon trivdes som fisken i vattnet iaf. Allt skulle ses, tas och smakas på. Vi var ute ca 2.5 timme.
Tisdags var det likadant fast vi hade planerat dagen i stället. Vi gick samma väg men hade med oss fika, så vi satte oss på en stock i solen och fikade. Jättemysigt och VARMT! Sen fortsatte vi på en väg som vi va lite nyfikna på vart den gick. Den kom visst fram dit vi köpte julgranen i vintras, inte så långt just dit med andra ord men vi tog en helt annan väg hem. Därifrån visade det sig att det var 4 km till skäggetorp, om man skulle gått på vägen. Men vi gick genom Tift eftersom vi hade Tova. Inga raka vägar precis. Så en enkel promenad på kanske 2 mil den dagen :-D 3 timmar var vi ute iaf. Inte så jobbigt som jag trodde det skulle bli faktiskt. Lite ont i ljumskarna pga fogarna men inget annat. Kändes skönt sen när man var hemma, efter vi hade handlat på Maxi.
Igår var vi tvugna att åka till stan då jag var tvungen att närvara på ett möte med sjukkassan. Pratade med killen på måndagen att jag är ju liksom höggravid så det är svårt att ta sig nånstans (åker inte buss nu)
Jasså, är du höggravid oxå, kläcker han. Kändes som värsta sjukdomen att man bär omkring på ett barn.
Sen när jag väl är där då säger han att det inte finns så mkt att göra just nu eftersom ja ska ha om 2 veckor. Men hallå!!! Jag sa det på telefon, så mötet gick på 10 min.
Störande.
Så jag möter upp Johan och TOva, vi tänkte passa på att ta en glass på Bosses när vi ändå är nere på stan. Men vi hade inte riktigt lust att stå i kö i en halvtimma för glass, inte när man har en tjej som inte har nåt tålamod.
Det blev mat på Claras i stället. Ute i solen.
Sen blev det brått hem då vi skulle ha spelkväll med syrran och mamma. Det var jättekul det med.
Så, hoppas värmen är här för att stanna nu!!
Gaaaahhhhhhhh! (update)
Igår när jag satt och åt frukost blixtrade det till i min lagade tand.
Fixade den i december, sen var det meningen att jag skulle komma på återlagning vid ett senare tillfälle. Men jag hade ju fullt upp med läkarbesök och dylikt så till slut glömde jag bort det eftersom man inte hade nån smärta.
Iaf, jag låg och gr't nästan 2 timmar innan värktabletterna började hjälpa. Hade feber och världens huvudvärk. Sen dess har jag gått på tabletter, lite för många kanske. Men hur kul är det när smärtan sätter sig i hela käken upp i skallen.
Ringde nu på morgonen för nån timma sen och krävde att få komma in. Kan ju varken äta eller sova. GUD vad hungrig jag är!
Då säger hon att jag skulle ju hört av mig efter "lagningen". Jovisst, men jag glömde bort och försökte förklara, men hon avbröt mig hela tiden. Var ju jätteviktigt att jag hade kommit då dem bara hade gjort en rensning inför en rotfyllning. Jag upprepade 4,5 ggr för henne att dem inte sagt att det var så allvarligt att det var en rotfyllning som skulle göras. Dem sa bara att det var steg ett av steg 2 som gjordes av lagningen!
Nej, det står i din journal att dem skulle göra det.
'
Inte fasen har jag fått den informationen iaf. Då hade man väl inte glömt bort att ringa, inte när det är en så stor fixning av en tand iaf.
Blir så jävla ledsen. Sa att nu vill jag att dem ska dra tanden. Tänker inte gå igenom samma skit igen. Dessutom har jag inte så mkt tid på mig nu innan förlossningen. Och dessutom ingen tid efter. Men nej, det måste dem bedömma. Vill jag betala för en utdragning så får väl fan dem se till att göra det. Min tand, mitt val. Mitt problem!!
Gör en *update* senare. Efter besöket.
Jaha, var hos tandläkaren vid 1015 igår.
Sa direkt vad problemet var och att jag ville dra den. Sköterskan frågade om det var för dyrt med en rotfyllning så att det var därför jag inte ringt. Förklarade att jag inte fått den infon sist. Hon vart lite chockad faktiskt.
Men iaf så bestämde vi att dra den. I 3 omgångar fick dem lägga bedövning då det vägrade att ta sig på insidan. Efter kanske 20 min så började dem. Trodde det skulle va enkelt *skratt* Så dum man är!
Läkaren var tvungen att spräcka tanden, bända, spräcka o bända. Borra isär m,m. Men jag kände ju inget iaf som tur var. Efter ett bra tag så hade dem fåt ut tanden. 3 rötter varav en satt som en fiskekrok gjorde uttagningen lite svårare. "Nu blir det väl dyrare än en rotfyllning tänkte jag"
Så efter 45 min hos tandläkaren är jag äntligen av med denna förbannelse till tand. Skönt! Har inte ens haft nån jättesmärta efter utdragningen som jag hade när värken kom i söndags.
Runr 800 kr kostade, precis vad jag iaf hade hoppats på. Men det är fan inte billigt att gå dit. Tyvärr.
My problems is over (i hope)
Mardrömscenario
Fick samtalet vid 21 på kvällen och vid 22 var vi på akuten. Dem undersökte X, dokumenterade och tog kort på skadorna. X fick syrgas då X fick ett slag i bröstet. Syresättningen var för låg. Helt otroligt sjukt att se det där. Blåmärken, svullnader, andnöd, bröstsmärtor. Ja visste inte vart jag skulle ta vägen men ville finnas för X där i denna svåra stund. Jag höggravid med massa förvärkar. Tur det var nära till förlossningen iaf.
Jag själv höll på att hamna i bråk med misshandlaren. Då jävlar säger jag om den personen rört mig.
Åkte hem vid 01. Lämnade X där som tvingade hem mig eftersom jag behövde vila och så.
X ringde vid 03 o då va X hemma. Dem hade tagit röntgenbilder på bröstet, hittade inget. Tyvärr kan andnöden sitta kvar ett par dar. Sen tömde dem knät på 4-5 dl blod då knät tog skada. X ska på återkontroll om nån vecka.
Fy fan, trodde aldrig jag skulle få se misshandel av nån jag känner :-( Var så jävla ledsen, inte kunnat sova i natt. Bara drömt om våld, våld o våld.
Tyvärr blir det inte nån anmälen *suck* Om bara jag hade vart ett vittne, så hade fan jag gjort den!
Man accepterar inte våld, misshandel!! Det är inte förlåtligt.
Men men, vad ska man göra. Jag kommer finnas där för "terapiarbete" iaf då X inte ens ville prata med en kurator.
Usch, hoppas jag slipper se det här nån mer gång.
Där gick johans o min myskväll i kras. IGEN!
En vacker dikt i väntans tider.
Aj aj aj!!!
Fy vilken natt!
Igår kväll hade jag och min sambo det lite mysigt ;-)
Efteråt fick jag lite sammandragningar, som vanligt. Ingen fara liksom.
När jag gick och la mig vid 24tiden så hade dem ökat i smärta. Drog sig ner i ljumskarna och hade skitont i hela svanken. Jag la mig på vänster sida och tänkte, helt plötsligt hade det gått 1 timme. Fortfarande lika ont och rätt tätt. Jag går upp, blir skitnervös och rädd. Pratar med Johan, han säger att vattnet kanske går snart då! Jag säger att det får det inte göra, vem ska ta Tova? Min mamma är nyopererad, den enda i närheten.
Jag tar 2 alvedon och lägger mig i sängen igen med en massa kuddar bakom ryggen. Hjälper till en början iaf. Men sen kommer dem igen.
Kl 3 lägger sig Johan, jag får panik för det gör så ont. Alvedonen har inte hjälpt. Säger till Johan att om det inte gått över om en timme (kl 4) såbörjar vi klocka. Kanske måste ringa till fl ju.
Vi ligger och tittar på tv, jag har ingen aning om vad vi såg då jag försöker koncentrera mig på att andas lugnt och slappna av.
Lägger mig på vänster sida. Och efter ett tag känns det bättre. Har fortfarande sd och mkt ont men dem kömmer inte lika tätt.
Kl 6 vaknar Tova och jag antar att jag sovit lite iaf. Vet att jag har haft ont så fort jag rört mig. Går upp och ger henne välling och hoppas på att vill somna om. Inte.
Johan får gå upp och jag lyckas somna om en stund iaf.
Har fortfarande sd o lite ont i svanken. MEN inte regelbundna *pust*
Vill självklart ha ut bebis men vill prata med min läkare först och planera förlossningen bättre.
Vi får se vart jag hamnar först. Förlossningen eller kvinnohälsan .
Tjolahopp tjolahej!
En liten sammanfattning av den här graviditeten.
Den har varit drömlik förutom mellan v12-14. Var så himla illamående att jag inte kunde äta. Dessutom blev jag sjuk och fick inte i mig nåt pga det. Så på bara 2 veckor rasade jag 6 kg.
Gick upp dem efter ett antal veckor men har fått kämpa. Den här bebisen vill tydligen ha all näring jag får i mig. Har gått upp 4 kg sen inskrivningen i v13. Bara det inte är en superstor bebis.
Allt annat har gått jättebra. Inga fogar som gjort ont. Haft jättemkt ork, vilket vart skönt då man har en hyperaktiv tös här hemma som springer omkring som värsta yrvädret :-D
Nu är jag alltså i v 37 och sen ca 2 veckor tillbaka kanske så har orken börjat tyna, inte så konstigt kanske. Bebis är fixerad sen en vecka tillbaka och jag har världens *träningsvärk* i ljumskarna.
Dock i torsdags kväll trodde vi verkligen att det var på G. Hade haft sammandragningar under dagen, inte att det gjorde ont. Men fram emot kl 21 blev magen stenhård och blev så länge. Ont i hela magen och spände ner i ljumskarna. Jag la mig ner för att se om det försvann. Gjorde det inte. Så vi var halvt förberedda i fall vattnet gick. Natten var lite tuff, svårt att sova. Så fort jag rörde mig så blev magen stenhård.
Framåt morgonen hade det lugnat ner sig men jag hade fortfarande mkt sd. Så det återstår att se .
När jag väntade Tova fick jag höra från alla att jag hade en drömgraviditet. Vad har jag haft nu då? Jajja, underbar har den varit. men nu räcker det snart . Hihi.
Leta upp babykläderna och tvätta dem.
Packa BB-väskan: 2-3 bodysar, byxor, mössa, strumpor, overall, napp.
Kläder till mig och Johan, dryck, nåt att äta(energi), kamera, videokamera, hygienartiklar, pengar, mobil,
Köpa:
en syskonvagn (om vi har råd, annars har man ju babybjörn och bärsjalen).
en växasäng till Tova (pappa/morfar kanske skulle köpa en).
ersättning (om amningen krånglar)
Ni som såg mig förra gången. Skillnad på storlek va?
Kroppen pirrar
I måndags vaknade jag och Tova till solsken. Hur underbart var inte det! Man kände sig glad som en lärka och pigg som en mört när jag steg upp vid 8:30 (ändå skönt att hon sov 1½ timme längre än vanligt).
Johan fick sova lite längre men vid 11-tiden kunde jag inte hålla mig längre utan störtade in till honom och försökte väcka honom. Inte så himla lätt men när kaffedoften nådde honom så gick han upp.
Jag gjorde mig i ordning och klädde på Tova och vid 12-tiden var vi på väg ut. Johan försvann runt hörnet på huset och slängde skräp medans jag tog på Tova vantar och mössa, vilket nästan kändes helt onödigt med tanke på hur varmt det var i solen! Men man ska ju vara försiktig i den första vårsolen.
Vi gick en sväng och bara njöt och tittade på vårtecken som krokus och snödroppar. Björken har tom mkt knopp.
Vi gick förbi lekparken oxå där det var ca 4 familjer och lekte. vi stannade till där så hon fick springa och leka lite. Då var rutshbanan bäst. Hon vill gunga men tycker det är otäckt att gunga själv så jag satte mig på gungan med henne i knät medans pappa puttade på oss. Hon skrattade som bara den.
Tyvärr hade vi ingen hink och spade med oss, men det hindrade inte henne att ha kul i sandlådan. Bruna händer!
Efter nån timma så gick vi till mamma och satte oss på balkongen och drack kaffe. Riktigt varmt och skönt. 19 grader i skuggan där så då åkte ytterkläderna av.
En riktig mysig och trevlig måndags eftermiddag.
Till skillnad mot tisdagen och dagens saker att göra. Fortsätte storstäda. Pust och stånk! Finns det nåt värre när jag bara blir andfådd av att gå från v-rummet till toan tex, nu ska man böja sig och sånt oxå. Längtar efter träning och min kondis!
Myspys iaf.
Åkte och handlade och åt pepparbiff med klyftpotatis och pepparsås *mumma* Efterrätt blev det oxå, marängswish.
Sen middag, va bra tänkte vi. då får vi sitta och äta i lugn och ro iaf. Haha, eller hur! En liten tös ville inte sova och var uppe tills kl 22. Men hon var rätt gosig iaf och satt och kramades i knät.
Sen såg vi casino royal. Blev rätt besviken faktiskt. Bond är ju bond men han var bara förnamnet. Bra men ingen riktig bond.
Sen handlade resten av tiden av tvåsamhet :-D Myspys!
Så, lilla bebis. Du får komma ut nu!
Inte nu!!! *frustrerad*
Är ju meningen att vi ska ut och äta ikväll! Eller rättare sagt, det var meningen att vi skulle ut i januari först och äta men då hade vi inga pengar efter jul. Sen planerade vi att vi skulle ut i februari, fortfarande inga pengar från akassan.
Nu har vi planerat inför idag, 3e gången gillt, bokat bord och sparat lite pengar. Vad händer?
Jo, mamma som skulle se efter Tova har fått ryggskott!!
Det är precis som om NÅN däruppe inte vill att vi ska få en trevlig, avslappnad o barnfri sista kväll och restaurangbesök på vääääldigt länge!
Jag vet, jag har inte rätt att bli arg. Men jag blir så ledsen, besviken och frustrerad. Vi BEHÖVER denna kväll av bara tvåsamhet. Ägna oss åt bara varann.
Hoppas vi kan övertala Lena. Håller tummarna så dem blir blå.
Kvinnohälsan och tankar.
Antikroppstest togs, jag är ju negativ. Så är det ett positivt barn till så får jag ytterligare en spruta efter förlossningen som jag fick med Tova.
Fick nästan lite skäll när hon tog mitt HB, var lågt, alldeles för lågt. så nu måste ja ta 2 niferex varje dag. Min stackars mage...
Ligger lite under kurvan när det gäller sf-måttet. men inget att oroa sig för. Har ju liksom bara gått upp 4 kg totalt sen inskrivningen. Vid samma tidpunkt när ja väntade Tova hade ja gått upp 14 kg, totalt på bf-dagen 20 kg. men dem sista 6 kg var ju vätska. Det var ju en hemsk varm sommar/höst.
Skönt, lätt att gå ner sen då :-D
Att bebis vänts sig med huvet ner har ja vetat sen ett par veckor. Känns ju liksom på sparkarna. Men att bebis fixerat sig trodde jag verkligen inte, visst att det känts som en korkskruv där nere men att det var så. Så nu är det bara att gå och vänta och vänta. Men det får gärna sätta igång nån gång nu efter helgen. Inte på lördag för då ska Johan och jag gå ut och äta. Sista gången på LÄNGE antar jag. Ska bli riktigt myspys.
Börjar fundera mycket på hur det blir när vi kommer hem med bebis. Hur kommer Tova ta det här? Förhoppningsvis bra. Hon har ju en bebisdocka som hon ibland kommer och drar på. Brukar säga att det är Tovas bebis och att mamma har en sån bebis här inne och klappar på magen.
Hon tycker om att ta på magen och lägger huvet på och ibland pussar eller så ger hon magen ett slag... Tokunge.
Det är väl det som är fördelen med att hon bara är 17 månader när bebis kommer. Rätt lätt att det blir avund när barnet är lite äldre annars. Men det är sånt som märks.
Tova kommer ju få vara väldigt medverkande i allt vi gör. Hon älskar ju att hjälpa till, det märks när man ska plocka ur diskmaskin, tvättmaskin eller städa. Sen om det inte blir riktigt på rätt sätt gör ju inget, bara hon får vara med.
Nä, ska planera middagen. Va ska ja ta fram?
Update.
Igår var vi på öppna förskolan. Mormor följde med, jag orkar inte springa efter tjejen hela tiden så jag får lite hjälp där. Hon hade det jättekul. Det är så kul och kolla in henne och jämföra med andra barn.
Många andra barn när dem kommer in där, går lugnt och sakta in och kikar runt vilka som är där. Hon springer in som om det brinner i baken och slänger sig över leksakerna. Även fast det kan vara nån annan där som leker med just den den saken, då ska hon va med. Ibland nryr sig inte det andra barnet utan låter henne va m,ed på ett hörn. Ibland säger barnet åt henne och går därifrån med leksaken och sätter sig hos sin mamma.
Sen fikade vi lite och efter ca 2 timmar gick vi hem då hon slocknade som en gris i sin säng.
Hon trivs där i alla fall och personalen är toppen.
Leta upp babykläderna och tvätta dem.
Packa BB-väskan: 2-3 bodysar, byxor, mössa, strumpor, overall, napp.
Kläder till mig och Johan, dryck, nåt att äta(energi), kamera, videokamera, hygienartiklar, pengar, mobil,
Storstädning av hela lägenheten (kommer ju knappast orka göra det sen)
Baka och laga mat som fryses in (så man har lite här hemma i fall det kommer nåt fint besök)
Köpa:
en syskonvagn (om vi har råd, annars har man ju babybjörn och bärsjalen).
en växasäng till Tova (pappa/morfar kanske skulle köpa en).
ersättning (om amningen krånglar)
Dagens levnadsstandard 2007.
En familj på 2 vuxna, ett barn på 16 månader och ett till på väg.
Månad 1:
Faderns föräldraledighet går ut. Han har inget jobb att gå tillbaka till och måste därför anmäla sig som arbetslös. Modern är helt sjukskriven.
Denna månad är tuff och därför ber dem socialen om hjälp, speciellt med hyran och att kunna köpa mat och blöjor till sitt barn.
Svar från socialen. Får hjälp med mellan 3-4000 kr. Ungefär bara halva hyran. Maten och blöjorna då?
Dem får låna pengar av en släkting för att klara sig i stället.
Månad 2:
Fortfarande inga pengar från a-kassan. Fadern ringer och frågar. Papper saknas som dem måste ha. Varför kan dem inte ringa och berätta det undrar föräldrarna. Fadern ordnar papprena och skickar in och ringer en vecka senare och hör efter. Då är det ett annat papper som måste in också. Föräldrarna börjar bli väldigt irriterade. Mamman går till banken för att höja sitt medlemslån, speciellt för att kunna betala skulden till släktingen. Får ett nej! Slutet av månaden, räkningarna hopar sig och fortfarande inga pengar från a-kassan. Dem har dessutom skickat ut fel kassakort och skyller fortfarande på att det är fel papper inne.
Månad 3:
Paniken och skulderna hopar sig. Kan det bli mycker jobbigare för en familj med ett barn och en på väg? Svaret är ja!
Paret lånar och lånar. Men inte till sig själva. Utan till sitt barn så att barnet får mat i magen och klarar sig. Barnet växer och går upp fint.
Däremot börjar det synas på föräldrarna. Och på faderns höggravida sambo. Hon börjar gå ner i vikt.
I mitten av månaden kommer en liten slant från a-kassan. Räcker bara till en bråkdel av lite skulder.
Fadern ringer igen och hör efter. Det har ju gått 3 månader nu. Nu finns det inte ens några pengar till hyran. Dem svarar honom att i morgon får du en del. Dem säger att dem har problem med kassakorten.
Mammans sjukpenning ska egentligen gå till hyran men banken hade problem så att kunna betala räkningar gick inte, däremot kunde autogirot dra sina räkningar så summan på kontot blev för lite. Ingen hyra betald. Mamman har viktiga läkarbesök och annat hon ska till. Inte ens dit kommer hon, det kostar ju.
Månad 4:
En del av faderns pengar ska komma in i dagarna. Dem läggs direkt på hyran.
Är det så här en familj ska leva på 2000-talet? Är det inte nåt fel på det svenska systemet då?
Alla pratar om att sverige är så bra. Man lever som en kung här.
Ta reda på lite mer och ni får se Sveriges baksida, där det inte finns nån hjälp att få. Inte ens för en svensk familj som jobbat och betalat skatt.
Är inte socialen till för att hjälpa i stället för att stjälpa.