LovelyLife

Gick ut på altan för att ta mitt morgonkaffe + cigg, vattna min tomat o bara slappa. Ser min granne stå en bit bort o ropa på sin översta granne om o om igen. Då ser hon mig o ropar. Hon är helt förstörd. Då har hennes golden som bara är 3-4 år fått ett ep anfall. Ja bara släpper det jag håller i o springer dit. Möts av lajka utanför staketet o det var verkligen ett skäll/gnäll på hjälp hon gjorde. För när hon såg att jag kom så drog hon iväg till sin matte o vän o väntade in mig där. Vet inte vad ja kan hjälpa med men jag ville vara där med henne. Hon skakade så hon knappt kunde stå.
Till saken är den att det är andra anfallet på ca 2-3 månader. Första gången berodde det på kraftig borelia. Han fick en kraftig dos antibiotika och äter förebyggande tabletter för anfallen men ändå fick han ett nytt.

Det var det vidrigaste jag sett när jag kom fram, han bara skakade o sparkade, fradgan bara löddrade sig.

Ja sa åt henne att springa upp till sin granne lr ringa sin man. Jag ser efter hundarna, lajka som inte får gå nära för risken att bli biten o rambo så att han inte drar iväg när han vaknar till. Efter en stund vaknar han till o halvsitter upp, ögonen är kolsvarta o rullar bakåt då o då, saliven bara rinner ur munnen. Jag pratar lugnt med honom men tystnar när han ser på mig med en sån obehaglick uppsyn. Han börjar morra o försöker resa sig upp så jag backar.
Precis när han kommit upp på fötter så kommer gunilla ut med telefonen. Då är han på väg mot mig med ostadiga ben o morret långt ner i halsen. Jag backar igen o börjar bli rädd. Vet att man inte kan lita på honom nu. Efter ett tag slutar morret men man undviker att komma honom för nära. Tankarna på boken Cujo kommer upp i skallen, fast den handlade om rabies i stället. Men synen var nästan densamma.

Hennes man skulle åka hem direkt o köra rambo till veterinären. Hoppas borelian inte gjort permanent skada. Svårt att riktigt lita på honom nu efter 2 anfall o mina barn har alltid lekt med dem båda, men nu får man väl först o främst se om han kommer hem igen. Hoppas dem gör det som är bäst för honom. Hemskt o se honom lida men går det att stoppa med starkare tabletter så vore det ju toppen. Han är ju så underbar!

Mina tankar idag går till hela den familjen, inte bara han som lider utan alla andra också.

Ny läkare har jag fått, nytt intyg. Möte med FSK, arbetsgivare och läkare i oktober. Nu är det på G. Och det är ju det jag velat ett tag nu men ändå är jag rädd, men ändå nån procent redo. Nu är det bara att trigga mig själv så att jag inte faller på mållinjen.

I morgon har jag tid hos kuratorn. Tack så mkt, efter 3-4 månaders väntan *suck* Sen ska syrran o ja en sväng till Ikea o handla lite presenter till pappa och farmor.
På lördag åker jag, barnen, syrran o dennis till mjölby där vi ska grilla med pappa, marie, farmor o farfar.

Häromdagen kunde pappa stå helt själv =D Han är så glad och jag är så glad, alla är glada =)
Hela min själ sjunger av lycka. Dessutom har han fått sin racerbil(permobil) o det var inte lite fart den kan komma upp i =) så nu kan han jaga fatt på ungarna.

Nähä, hösten är här. Man har blivit 27 och har BARA 3 år kvar till 30. Ingen ångest här nej =) Nej men allvarligt. Det känns skönt att åldras just nu (även fast jag super o är lite crazy när jag är barnfri)Jag har 2 underbara barn, okej singel men rätt okej ändå =)
Ser faktiskt fram mot min 30 årsdag och fest. Ska faktiskt börja planera lite efter nyår nu, lokal, inbjudningar o så. Blir skoj så slipper man allt i sista minuten. Speciellt den ekonomiska biten. Denna fest kan man inte spara pengar på i 2 månader kanske. Minst 1 år =)
Jag lovar att jag kommer få äta upp det jag just har skrivit *asg*

I slutet av september påbörjas min ryggtavla (inte riktigt hela), hoppas jag iaf. Beror på tid och pengar. men ev en liten del iaf =)

Nä nu måste jag tillbaka till Farmville =/ Lite för beroende kanske. Men bättre än traderaholic iaf.

Sov gott gött fölk =D