Ska man ångra att man är en förälder?
Det är lustigt.
När man blir en förälder så känns det som om folk blir rädda eller nåt för en.
-Jag ska inte smitta ner er med föräldrasjuka alltså....
Jag har två barn och i takt med att dem föddes så försvann folket. Varför är det så?
Många tankar flyger genom skallen. Är det jag som gjort fel genom att skaffa barn? Skulle jag väntat så jag kunde följa med och supa skallen överallt?
Nej. Jag har inte gjort nåt fel. Jag älskar mina barn över allt annat och ångrar inte en sekund. Med barnen följer ansvar och man blir vuxen.
Jag är snart 25 och jag känner mig inte en dag äldre eller yngre. Bara lagom. Perfekt ålder att ha 2 barn i.
Klart man kan känna att man saknar att gå på en fest. Men inte för att dricka alldeles för mycket utan lagom och att sitta och snacka lite skit med vännerna. Dem man har kvar i alla fall.
Innan läste man om folk som skaffat barn och vännerna drog. Det händer inte mig tänkte jag, tror dem flesta tänker så faktiskt. Och vad händer? Mm, just det.
Men med barnen har också en ny och stark vänskap vuxit fram. Ett par jag respekterar och älskar.
Vad vore livet utan barn och vänner?
