So, so happy =)
Just nu känns det som om mitt liv inte kunde vara bättre (om man nu inte tänker på vissa saker, men dem raderar vi ett tag).
Igår var bästa dagen på länge. Middag med familjen, sällskap och mys =) Ungarna tog situationen direkt till hjärtat =) Så skönt. Men ändå ligger det lite rädsla och oro där. Det är ju fan att man inte kan få vara ifred, verkar som om folk inte tror att det är slut på allvar den här gången. (då menar ja inte att han tror nått utan andra) Men jag har gått vidare och jag är lycklig. Men ändå ringer folk till mig för att dem är oroliga för honom, men vad ska jag göra. jag har mitt liv och han lever sitt eget. Vill inte han ha kontakt med nån som acceptera, man kan inte göra något förrän han själv inser att han är ensam och inte har någon kvar. Hans problem med andra ord.
Nu lever jag, och då menar jag verkligen att JAG LEVER!! =) Det kunde inte vara bättre.
Nästa helg är det fest hos Jessy och Hampus, ska bli så kul =) På fredagen där ville någon att jag skulle följa med på SPA, bio och middag. men har ju redan barnvakt till lördagen så vi flyttar fram det lite till någon annan ledig helg. Men när? Är ju så uppbokad ett par helger framöver nu. Men men, vi har ju ingen brådska precis =) Livet är nu och länge =)
Idag kommer mina föräldrar med respektive och syster för att fira Tova. Blev ett mindre kalas än vad som var tänkt från första början. Det är ju fan att jag låter hans skit gå på Tovas kalas... Men men... Inte så bra om jag bryter ihop inför folk direkt. Det ordnar sig.
Lite städ kvar och göra tårtan. Om bara barnen kunde ta det lite lugnt så att man slipper skälla hela tiden *suck* Min hals pajjar snart *harkel* Har ingen feber längre men hostan sitter kvar. Men nu ska jag bara jobba och jobba nästa vecka och veckorna därpå. Kollade hur mkt jag jobbar dem sista 2 veckorna. 3 dagar!! *suck* Ingen rolig lön nästa månad.... Men vad göra när man är ensam och ingen pappa som ställer upp. Jag får ju ta allt. Tack o lov att mamma och syster funnits för oss. Annars hade jag gått och jobbat när jag själv var sjuk ju...Love them so much!!
Nä, måste försöka att inte älta. Alla problem är nog borta snart =) Jag får ju all hjälp som behövs inför alla processer.
Nu ska jag sätta igång inför den här dagen.
Puss på er alla! (speciellt en =))
Igår var bästa dagen på länge. Middag med familjen, sällskap och mys =) Ungarna tog situationen direkt till hjärtat =) Så skönt. Men ändå ligger det lite rädsla och oro där. Det är ju fan att man inte kan få vara ifred, verkar som om folk inte tror att det är slut på allvar den här gången. (då menar ja inte att han tror nått utan andra) Men jag har gått vidare och jag är lycklig. Men ändå ringer folk till mig för att dem är oroliga för honom, men vad ska jag göra. jag har mitt liv och han lever sitt eget. Vill inte han ha kontakt med nån som acceptera, man kan inte göra något förrän han själv inser att han är ensam och inte har någon kvar. Hans problem med andra ord.
Nu lever jag, och då menar jag verkligen att JAG LEVER!! =) Det kunde inte vara bättre.
Nästa helg är det fest hos Jessy och Hampus, ska bli så kul =) På fredagen där ville någon att jag skulle följa med på SPA, bio och middag. men har ju redan barnvakt till lördagen så vi flyttar fram det lite till någon annan ledig helg. Men när? Är ju så uppbokad ett par helger framöver nu. Men men, vi har ju ingen brådska precis =) Livet är nu och länge =)
Idag kommer mina föräldrar med respektive och syster för att fira Tova. Blev ett mindre kalas än vad som var tänkt från första början. Det är ju fan att jag låter hans skit gå på Tovas kalas... Men men... Inte så bra om jag bryter ihop inför folk direkt. Det ordnar sig.
Lite städ kvar och göra tårtan. Om bara barnen kunde ta det lite lugnt så att man slipper skälla hela tiden *suck* Min hals pajjar snart *harkel* Har ingen feber längre men hostan sitter kvar. Men nu ska jag bara jobba och jobba nästa vecka och veckorna därpå. Kollade hur mkt jag jobbar dem sista 2 veckorna. 3 dagar!! *suck* Ingen rolig lön nästa månad.... Men vad göra när man är ensam och ingen pappa som ställer upp. Jag får ju ta allt. Tack o lov att mamma och syster funnits för oss. Annars hade jag gått och jobbat när jag själv var sjuk ju...Love them so much!!
Nä, måste försöka att inte älta. Alla problem är nog borta snart =) Jag får ju all hjälp som behövs inför alla processer.
Nu ska jag sätta igång inför den här dagen.
Puss på er alla! (speciellt en =))
Kommentarer
Trackback
