Ett sista farväl <3

Igår var vi i Mjölby Kapell för att säga farväl till pappa. Det var jag o Tova tillsammans med mamma, syrran, dennis o pelle. Sen kom resten av släkt o vänner.

Vi fick gå in innan för att förbereda oss lite innan själva begravningen. Det slog mig med häpnad och jag blev så rörd över att se hur många som hade skickat blommor. Har nog aldrig sett så mkt vackra blommor på nån begravning förut. Och framför kistan med linneduk låg vårat fina arrengemang. Ett hjärta av röda rosor, det var så mkt vackrare än vad jag kunnat tänka mig. Tova gick o höll mig i handen o ögonen var stora när hon tittade på blommorna, efter en liten stund satte jag mig med henne på kyrkobänken och förklarade att i kistan ligger morfar. Hon nickade med huvudet.

Sen fick vi gå in i anhörigrummet, där in kom resten av släkten och vi hälsade o visade vår sorg.

Jag satt o kollade klockan hela tiden, räknade ner o kände klumpen i magen växa.. O då var det dags, jag tog ett djupt andetag och gick ner till kapellet med Tovas hand i min.

Satt redan mkt folk därinne och Marie stod längst fram, vi kramade varann o tårarna glittarde i ögonen.

Jag , min syster, hennes fästman o Tova satte oss längst fram på vänstra sidan. Klockorna börjar ringa och jag tar Tovas hand i min. Mer för att trösta mig själv tror jag.. Hon tittade på mig o sen fram mot kistan.

Prästen började med att berätta att pappas arbetsplats har en tyst minut kl 13, precis när klockorna ringde. Jag blev så rörd av det, att ett stort företag stannar upp för att hedra en bortgången arbetskamrat och vän.

Sen blev det gudstjänt, sång, dikter och till slut blev det dags att säga farväl. Jag ställer mig upp med Tova, hon tar min hand och vi går sakta upp mot huvudänden. Tårarna rinner, jag ger rosen en kyss o lägger den på kistan, säger att jag saknar honom så o att jag älskar honom. Tova lägger sin fina bukett med 3 rosor o vit sky bredvid min ros.(vi berättade för henne innan vad 3 rosor står för, hon blev glad)  Hon tittar upp på mig med våta ögon. Vi går sakta ner och sätter oss och då börjar hon gråta, jag sitter o vaggar o pussar henne medans jag själv gråter. Sen går alla förbi oss o tar i hand, många av hans nära arbetskompisar var där.

Som avslutning kom våran låt till pappa, låten johanna älskar så. Shirley Clamps låt Jag fick låna en ängel, och då brast det verkligen för oss båda, ordentligt.

Efteråt åkte vi hem till pappas storasyster och mötte upp resten av den sidan av släkten, åt smörgåstårta. Blev överraskad att jag fick i mig nåt, har knappt kunnat äta på 2 veckor men nu var det som allt släppte och jag fick i mig 2 stora bitar, o då menar ja verkligen stora.

Vi stannade kvar ett tag sen åkte vi hem. O jag var så trött, Tova o jag väntade på att theo skulle komma hem från sin far så dem kunde äöta kvällsmat o sen lägga sig, för jag ville verkligen gå o sova.

Så jag somnade tidigt oxå =) Helt slut var jag efter denna dag.

På ett sätt är det skönt att det är över, men jag förbannar den där uppe som tog vår pappa ifrån oss alldeles för tidigt. Men om hans öde nu ändå var skrivet såhär är jag glad att han inte lider längre och det är trösten man finner.

Ska lägga in en bild på det fina hjärtat vi gav till pappa så snart jag får bilden.

Åååh, pappa så vi saknar dig, men vi vet att du har det bra nu.
Du är frisk och ståtlig som förr. Och jag vet att du har mött vår kära Måns nu. Vi älskar dig så mycket och vi sörjer dig nåt otroligt.
Jag tänder ljus för dig varje kväll. Och tittar upp mot himlen i hopp om att få se en stjärna falla.
I hopp om att det är du som visar att allt är bra och att det blir bättre.
Men vi ses igen.
Vi ses i Nangijala så småningom <3 <3 <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0