Vila i frid pappa <3

I lördags fick vi det telefonsamtalet vi fasat för i 2 år. Pappa hade somnat in kl 8 på morgonen. Jag grät hysteriskt i telefonen när min syster ringde.

Gick upp och bestämde mig för att berätta för barnen direkt. Jag sätter mig i Tovas säng och säger att morfar har somnat.
- Har morfar blivit en ängel nu frågar Tova. Sen bara segnar hon ner på golvet och bryter ihop fullständigt.

Innan kl 11 var vi i mjölby. LAH hade vart där o gjort i ordning honom. Jag ville inte gå in men jag visste att om jag inte tog ett sista farväl skulle jag ångra mig för resten av livet. Det är det svåraste jag vart med om. När vi gick in såg det verkligen ut som att han sov, han hade på sig sin älsklingskavaj, den som han hade på sig när han gifte sig. Han var så fin. Vi gick in flera ggr o pratade o klappade på honom. Farmor, farfar, hans syster och hennes man, maries döttrar var där.

Det var svårt att åka därifrån, veta att det är absolut sista gången vi såg honom. Men han har äntligen frid, han har ingen smärta. Förhoppningsvis har han träffat sin älskade katt Måns igen.



Min älskade Tös gjorde denna ängel till sin morfar igår, hon överraskade mig totalt. För hon gjorde den helt själv.


Älskar dig fölr evigt pappa. Vila i frid. <3


Kommentarer
Postat av: Agneta

Jag vet hur svårt det är att förlora en förälder... Min mamma gick ju bort när jag var 12 och det gick snabbt så man fick inte riktigt säga farväl så det ligger tungt fortfarande och tomt är det när man har frågor som bara en förälder kan svara eller hjälpa en med... Tänker på er och hoppas ni har många bra och fina minnen av eran pappa. Kram Agneta

2010-11-22 @ 12:48:53
Postat av: Madde

Tack agneta <3


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0