Det var sköj det =)

Var på 60 årsfest i går. Min mosters man som fyllde, dem hade hyrt lokal, hade jättegod mat, musik o dans och billigt dricka =)
Först var jag tveksam om jag skulle gå med tanke på pappa. Om dem skulle fråga en massa, det skulle bli för jobbigt. Men jag gick iaf och är glad att jag gjorde det. För festen var toppen. En massa folk, kände ju självklart bara min egna släkt i stort sett men alltid kul att träffa nya människor. Lokalen var öppen till 01 sen drog vi ut till Harrys. Tom med min syster kom in =) Men fy vad full jag var när ja kom hem. Kunde inte ens äta upp mitt Max orginal mål (fy på mig)
Var ju fasen inte ens nykter när jag vaknade kl 09 och gick vinglandes upp på toaletten. Direkt tillbaka till den varma sämgen med sällskapet, gav honom en puss och slocknade direkt. Iaf en timma till sen var jag tvungen att gå upp eftersom jag och ungarna skulle till Madde o Therese, dem som kommer vara vår kontaktfamilj varannan lördag när jag jobbar. Toppentjejer! Ungarna bara älskar dem efter att ha träffats 2 ggr. Jag stannade ca en kvart sen gick jag o dem var kvar.
Jag, mitt lilla snille fick idén att ta en långpromenad under tiden. Så jag började gå upp mot kyrkogården och tänkte att jag kanske kunde vandra till gamla linköping o vända där. Iskall blåst dessutom. När ja gått förbi kyrkogården så ringde jag mamma o hon frågade när ja skulle hämta dem, om två timmar svarade jag men då tyckte hon att ja kunde komma hem till dem ett tag. Varför inte sa jag o sa att jag genar genom ett husområde så slipper ja gå tillbaka(vilket hade varit mkt bättre) Jag vandrar på och kommer ut till en liten väg, går över den o kommer in i ett bostadsområde. Vart är jag? Jajja, kommer väl till stora vägen snart. Oh just det. Säkert.
Kommer till ett villaområde. Undrar vart fan jag är!! Det är iskallt o mörkt. Men jag vandrar på och villaområdet blir bara tätare o tätare. Ingen ide att vända om för jag hittar ju fan inte tillbaka heller. Men jag sicksackar, höger vänster. Känns som om jag går neråt iaf, åt rätt håll och då ser jag en stor väg och kommer ut vid åbylund. Det var en jäkla promenad jag fick. O den var inte slut än heller, ingen antydan till buss och jag hade ju verkligen fått upp värmen nu oxå så då ville jag ju inte stå o vänta kanske 30 min så jag promenerar hem till mamma och när ja går igenom porten vid sörgårdsgatan så har det fortfarande inte åkt förbi någon buss. Synd att jag inte hade en stegmätare på mig. Var iaf ute i 40 min. Så det gick endå rätt snabbt den sträckan.

En varm kopp te hos mamma gjorde susen =)

Kl 18 så åkte ja tillbaka, med buss denna gång. Ungarna hade bakat en jättegod chokladkladdkaka. En kopp te där oxå o då frös ja inte längre iaf. Tova ville inte förlja med hem. Lite övertalning så gick det.
Kommer bli kanon när ja lämnar dem lördag morgon o sen lämnar dem ungarna på söndag. Tror på dem.

Jaha, snart en ny arbetsvecka då. Lite nervös inför morgondagaen. Pappa ska på röntgen. Vad kommer dem säga nu, mkt större, vänta ytterligare med strålning lr vad? Jajja, orkar inte tänka nu. Dem kommer förbi i morgon iaf med Theos växasäng. Kommer inte ihåg om ja skrivit det men Theo har ju lärt sig att klättra över spjälsängen så den sängen har ju ingen funktion alls nu. Den kommer att bli en soffa i stället.

Nä, god natt på er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0